Inger Frimansson

Född 1944. Svensk journalist och författare. Inger Frimansson växte upp i Småland och på Gotland, tog studentexamen i Jönköping och flyttade vid mitten av 1970 talet till Hässelby. Hon bor numera i Stockholm. 1976 bokdebuterade hon med Trots allt, en samling intervjuer med föräldrar till utvecklingsstörda skriven i samarbete med Ann Bakk, men fast hon sedan tonåren varit inriktad på författarskap utgav hon inte förrän 1984 sin första roman. Sedan dess har hon publicerat ungdomsböcker, noveller, en diktsamling, och ytterligare några samtidsrealistiska romaner. Från och med 1998 ägnar hon sig på heltid åt sitt författarskap.

Thrillerformatet använde hon första gången 1992 i Handdockan, som kretsar kring en ung flickas försvinnande i ett radhusområde och kring en journalist som bott granne med henne och blir misstänkt för att ha haft med saken att göra.

Fruktar jag intet ont är en mer enhetligt genomförd thriller. Den utspelar sig i Hässelby och skildrar läkardottern Monika som dras in i en relation som gradvis utvecklas till ett totalt beroende och kommer att hota hennes existens. Kritikerna gav Frimansson mycket beröm för hennes psykologiska skärpa och realism. För nästa bok prisbelönades hon av Svenska Deckarakademin och slog igenom på allvar också bland läsarna. God natt min älskade är också den förlagd till Hässelby, men utspelas delvis i Malaysia, dit huvudpersonen Justine Dalvik följer med den man hon äntligen träffat. Men färden förvandlas till en mardrömsaktig resa in i ett själsligt mörker och Justine tvingas för att ha en chans att överleva att förvandlas som människa.

Mannen med oxhjärtat inleds med att brandmannen Stefan Almgren i panik tar av sig andningsmasken inne på en brandplats och dör av de giftiga ångorna. Hans död är inte den enda katastrof som drabbar Östermalms brandstation, och gradvis blir det uppenbart att det finns en ondskefull vilja bakom händelserna. Men vems? Och framförallt varför? Också i den här boken har Frimansson utnyttjat sin närmiljö. Titelpersonen är Franki Ljungberg, barndomsvän till den döde Stefan, en gång också han inriktad på att bli brandman, och bosatt i Hässelby. Mannen med oxhjärtat är en snabbare och mer handlingsinriktad roman än de tidigare; samtidigt bärs den av i grunden samma betoning av utanförskapets och ensamhetens förödande inverkan på det mänskliga psyket.

Frimanssons hittills senaste roman är Katten som inte dog, där joda Hässelbyparet Beth och Ulf rest till sitt sommarställe i Västergötland. Deras äktenskap är hotat och deras förhållande i upplösning. Och enligt nyheterna har två farliga förbrytare rymt från Tidaholmsanstalten och m äste befinna sig i närheten. När de plötsligt upptäcker en främmande gestalt på tomten sliter Beth till sig en yxa och hugger. Vem hon dödar och vad som sedan händer med Beth, med Ulf och med de andra som berörs av det plötsliga dråpet, framför allt på det psykologiska planet utgör romanens handling.

Kritiken har varit mycket positiv till Frimanssons romaner, faktiskt s å positiv att ännu i dag en och annan kritiker tillgripit den sorts högsta beröm till genreförfattare man hade hoppats åtminstone gått i graven med 1900 talet nämligen att försöka förneka att de skriver i genre. "Inte bara en styv uppvisning i kuslighetsgenren; den ta* 1 väl att läsas som en vanlig psykologisk roman", skrev Arbetet Nyheterna om Fruktar jag intet ont. Mannen med oxhjärtat är lika mycket skönlitteratur som spännande kriminalgåta", instämde Norrköpings Tidningar. Andra kritiker har riktigare placerat Frimansson i samma tradition som Margaret Millar och Margaret Yorke, den tradition vars kärna är utforskningen av utanförskapet och psykopatologin hos skenbart "normala" och alldagliga människor. Men Frimansson har överfört traditionen på en i grunden svensk vardag; än har hon knappast nått samma grad av mästerskap som de nämnda utländska kollegorna, men bland dagens inhemska thrillerförfattare tillhör hon de stora löftena.