Frimansson, Inger

Svensk författare, född i Stockholm med namnet Inger Wihlén. Fadern var ingenjör. Inger Frimansson tog studentexamen i Jönköping 1965. Hon anställdes som volontär vid Jönköpingsposten och tog senare journalistexamen i Göteborg. Under åren 1969 76 var hon redaktör för Riksförbundet FUB:s tidning. Därefter var hon journalist på Stockholms läns landstings tidning 1976 85. Hon har också arbetat på Svensk Bokhandel. Idag är hon författare på heltid, bosatt i Hässelby.

Inger Frimansson romandebuterade 1984 med Dubbelsängen, som handlar om den unga, utvecklingsstörda Erika och hennes strävan att bli gravid. Berättelsen om Erika fortsätter sedan i Djuret under tummarna (1989).

Inger Frimanssons journalistiska bana har fört henne in i olika slags intrigvärldar och gett henne romanstoff. Hennes sociala engagemang och psykologiska skärpa tar med läsarna bakom kulisserna. Aktuella tidningsrubriker om ett incestfall ledde till romanen Den förtrollade prinsen (1986), som berättar realistiskt och skräckinjagande om en ung flicka som blir utsatt för incestövergrepp. Hos Inger Frimansson finns smärta och sorg som tematiska inslag. Efter systerns död skrev hon romanen Jag kan också gå på vattnet (1991), i vilken hon har bearbetat sin sorg genom att minnas och rekonstruera systerns liv. Vid sidan av döden skildrar hon emellertid också kärleken och erotiken.

Hennes författarskap har mer och mer dragits åt den psykologiska thrillern och idag räknas hon som en av Sveriges ledande kriminalförfattare. I Handdockan (1992) nosade hon på thrillergenren och började där använda sig av radhusidyllen som miljö för det outsagda och fruktade. I Fruktar jag intet ont (1997) har hon tagit steget mera definitivt och för God natt min älskade (1998), som utspelar sig dels i Stockholmsförorten Hässelby, dels i Malaysias djungler, tilldelades hon Svenska Deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman.

Inger Frimansson arbetar mycket med att studera sina romanmiljöer. Mannen med oxhjärtat (1999) låg på bokhandelsdiskarna kunde hon till exempel berätta om flera månaders praktik hos brandkåren. Hon belyser samtiden och förenar realism med stor kunskap om hur människor lever sina liv, samt vilka sammanhang som kan framkalla katastrofer. I Ett mycket bättre Iiv (2001 ) finns en sekt som vill rädda mänskligheten från mobiltelefonernas strålning. Ett barn kidnappas från ett daghem och vardagen förvandlas till mardröm.

Inger Frimansson hör också till de nya svenska ungdomsboksförfattarna. 1993 kom hon ut med Skräpsommaren, som har alla långserieingredienser som tjejkompisar, sommarlov och spänning. En ungdomsroman om kärlek fick titeln Kärlek, trohet, vänskap, hat (1995). Elden (1999) är ytterligare ett exempel på hennes förmåga att skapa spännande samtidsskildringar för alla åldrar.

Hon har också skrivit lyrik, Läsa-Lätt-böcker och noveller.